Dressyr och hoppning
Ridsporten har tre stycken grenar med på OS-programmet: dressyr, hoppning och fälttävlan. Sverige har varit framgångsrikt i alla tre grenar och vi har ett antal medaljer i varje gren. Till OS i Tokyo i sommar har Sverige lag kvalificerade i alla tre grenarna. De största grenarna i Sverige är dressyr och hoppning.
Ridsporten är en av Sveriges största idrotter och under Ridsportförbundets paraply ligger förutom de tre OS-grenarna även sportkörning, voltige, distansritt, reining, working equitation, mounted games och parasport.
Att hålla med ridsport är inte bara en sport, det är livsstil. Det är en sport du kan hålla på med hela livet och den tar mycket tid i anspråk. De som utövar sporten på elitnivå och har den som yrke är vanligtvis i stallet från tidig morgon till sen kväll. Efter att ha ridit 6-8 hästar per dag är det välbehövligt att ha ett bra badrum med ett badkar eller en dusch med massagestrålar när man kommer hem. I Sverige ingår just nu 14 ryttare i SOK:s Topp och talang-program. Utöver dessa finns ett antal fler ryttare som rider på elitnivå.
Dressyr
I dressyr rider ryttaren ett förutbestämt program som innehåller ett antal olika rörelser av varierande svårighetsgrad. Programmet bedöms av en domare som ger poäng. På de lägsta nivåerna är det en domare, sedan ökar antalet domare med svårighetsgraden på programmet. I de högsta klasserna är det fem domare och på mästerskap och världscupfinaler sju stycken. De obligatoriska programmen inom dressyr börjar från Lätt C, som är det enklaste programmet, till Grand Prix och Grand Prix Special, som rids på mästerskapen. Nationellt och internationellt avgörs finalerna oftast med en kür eller freestyle som den också heter. Det är ett fritt program till musik, där ekipaget ska utföra ett antal rörelser men ryttaren bestämmer själv i vilken ordning.
Domarna sätter poäng mellan 0 och 10. Domarnas poäng plussas sedan samman och omvandlas till procent. Det domarna bedömer är hästens lydnad och framåtbjudning, elasticitet, schvung och spänst i rörelserna samt ryttarens inverkan. En del moment har koefficient. Om ryttaren rider fel väg ger det poängavdrag.
Hoppning
Hoppningen är den största av ridsportens grenar såväl i Sverige som internationellt. I Sverige tävlar man på häst från 0,90 meter till 1,60 meter. Ponnyer tävlar i olika kategorier beroende på hur höga de är och hinderhöjden varierar utifrån detta. D-ponny som är den högsta kategorin tävlar på hinder från 80 cm till 1,35 meter. Beroende på vilken nivå det är på tävlingen varierar banans tekniska svårighetsgrad och längden på hinder. Svårighetsgraden kan höjas genom att variera på vilket avstånd som hindren står i förhållande till varandra och hur banbyggaren väljer att kombinera olika hindertyper.
Vanligtvis rids först en grundomgång. Därefter går de felfria ekipagen till en omhoppning. Både grundomgången och omhoppningen går på tid. I omhoppningen är det snabbast tid och minst antal fel som leder till vinst. En rivning eller en vägran ger fyra fel. Om ekipaget överskrider maxtiden ger det ett fel för var fjärde påbörjad sekund i grundomgången. Om maxtiden överskrids i omhoppningen ger det ett fel för varje påbörjad sekund.